|
Medan många länder i världen avvecklar sin kolkraft bygger Bangladesh två kolkraftverk nära världens största mangroveskog, världsarvet Sunderbans, som är ett sårbart ekosystem. |
 Kolkraftverket Rampal är ett statligt ägt energiprojekt i Bangladesh i samarbete med Indien. Två kolkraftverk, Rampal power plant (1 320 MW) och Orion power plant (630 MW), byggs drygt en mil från Sundarbans och beräknas tas i drift i mars 2021. En rad nationella och internationella kommersiella aktörer har även bjudits in för att nyttja marken i skogens utkant. Kolkraftverket Rampal 1 är initierat av Indiens National Thermal Power Corporation (NTPC) och Bangladesh Power Development Board genom företaget Bangladesh India Friendship Power Company. Projektet lånefinansieras av Indiens Exim Bank. En av de kontroversiella aspekterna av projektet har varit att det är den bangladeshiska regeringen som står för säkerheten för lånet även om anläggningen ägs gemensamt av båda länderna. Bangladesh har tagit alla ekonomiska risker.
Kolkraftverket kommer att vara beroende av importerad kol från bland andra Sydafrika och Indonesien. För att transportera 4,7 ton kol per år till Rampal kommer cirka 35 kilometer av floden Pasur, som rinner igenom Sundarbans, att muddras. Kolbrytning i sig är en förorenande verksamhet med stora arbetsrelaterade och sociala problem. Från utvinning till förbränning förorenar kol i varje led. Brytningen förorenar floder och vattendrag. Eldningen leder till utsläpp av bland annat koldioxid, kvicksilver och små partiklar som förstör människors hälsa. Miljontals människors levebröd hotas. 70 organisationer undertecknade år 2017 ett brev till Unesco, Indiens och Bangladeshs presidenter, premiärministrar och andra ministrar samt till de finansiella investerarna i kolkraftverket för att försöka stoppa planerna. Flera svenska miljöorganisationer till exempel Skydda Skogen och Naturskyddsföreningen har skrivit under uppropet.
I ett pressmeddelande säger Amanda Tas från föreningen Skydda Skogen: ”Vi vädjar till Unesco att skydda Sunderbans och att detta unika ekosystem läggs till listan över hotade världsarv, (List of World Heritage Sites in Danger). Unesco har redan rekommenderat att kolkraftsplanerna ska upphävas omedelbart. Så nu bör Unesco göra vad de kan för att bevara detta ekologiskt värdefulla område.” I Bangladesh har tusentals människor demonstrerat mot byggandet av kolkraftverken sedan 2013, och de har ofta mötts av våld från polisens sida. Omfattande protester mot bygget besvarades med att polisen öppnade eld rakt in i en folkmassa i byn Gandamara – fyra demonstranter sköts ihjäl och dussintals fler sårades. Att polisen därefter har sagt sig förbereda ett åtal mot 3 200 personer för våld gör att lokalbefolkningen fruktar förvärrade trakasserier. Manifestationer har även ägt rum i bland annat London, Paris och Melbourne. Selina Parvin Källor och läs mer: Mongabay, 2018: A cross-border coal power plant could put Sundarbans at risk Earth justice, 2018: The Fight to Stop a Giant Coal Plant From Poisoning ‘The Lungs of South Asia’ Natursidan, 2017: 70 organisationer i protest mot kolkraftverk i naturvärldsarv Fria tidningen, 2017: Unik mangroveskog hotas i Bangladesh Skydda skogen, 2017: Internationell konferens i Berlin för Sundarbans Socialisterna, 2016: Stoppa bygget av Rampal kolkraftverk Supermiljöbloggen, 2016: Världsbanken forsätter stödja kolkraft The Daily Star, 2016: Debate over Rampal power plant, Answers to some controversies Natursidan, 2016: Pengar från Världsbanken går till kolkraftverk i Asien
Fakta SundarbansSundarbans är ett 10 000 kvadratmeter stort mangroveområde i deltat som bildas där floderna Ganges, Brahmaputra och Meghna möts vid den bengaliska viken på gränsen mellan Bangladesh och Indien. Området är världens största mangroveskog och en labyrint av saltvattensträsk, floder, kanaler och vikar och har ett rikt växt- och djurliv. Här lever den utrotningshotade bengaliska tigern, gangesdelfinen och den akut hotade batagursköldpaddan, krokodiler och pytonormar och en mängd olika fågelarter. Olika fiskarter lever i skogens rotsystem. 1 330 kvadratkilometer av den indiska delen av deltat är sedan 1984 nationalpark, medan 1 400 kvadratkilometer på den bangladeshiska sidan är avsatt som reservat. Både den indiska nationalparken och det bangladeshiska reservatet har utnämnts till världsarv av Unesco. Som mangrove betecknas olika träd och buskar som lever i salt eller bräckt vatten i tropiska eller subtropiska kustregioner med tidvatten. Mangroveskogar fungerar som skydd mot översvämningar och naturkatastrofer. Källa: Wikipedia |
|